DENNA ARTIKEL ÄR UNDER BEARBETNING 251110-1112
Av Dr. Anders Torsten Hasselrot
Många tänker sig nog Brita som ett spöke. Hon har blivit det efter en sägen som är arrangerad på misstolkningar om hur Brita skulle varit så elak mot alla sina tre avlidna män. Så hipp som happ blev det midnattsmässa där de döda männen tillsammans med andra döda i kyrkan skrämt upp henne så pass mycket att hon dör i sviterna av skräcken. Sedan dess har hon spökat runt riktigt ordentligt i slottet och kyrkan.
Brita var dock bara gift en gång. Berättelsen känns inte speciellt unik och är nog en så kallad skröna som berättats i många varianter genom tiderna. Vem var då Brita?
Brita Bååt i ’sorgedräkt’, Porträttet är lite mystiskt då det är ett av få (kanske 2) från Sparranas tid på Engsö. Målningen finns i Engsö Slotts trapphus. Foto: Anders Torsten Hasselrot
Brita föddes Ungefär 1574 på Fållnäs gård i Sorunda socken i Nynäshamns kommun. Det finns uppgifter att hon dog 1630 men det är lite tidigt. Hon levde sannolikt ett decennium till. Hennes far var Gustav Björnsson Bååt (1539-1594) och hennes mor var Görvel Jonsdotter Gyllenhorn (1530-1619). Brita gifter sig med Arvid Lagesson Posse den 29 januari 1598 på Fållnäs.
Hon får Engsö i morgongåva av Arvid Posse. Gåvobrevet är daterat den 30 Januari 1598 i Fållnäs och finns tryckt i ”Svenska Slott, Engsö’s” dokumentsamling (Klingspor & Schlegel 1877). Hon får Engsö Slott, hela Engsö socken med gårdar och torp med holmar. Hon får dessutom 8 gårdar i Björksta, 2 byar med 5 gårdar i Wedeby och tre gårdar i Boderne.
Strömstad (låg i Norge på den tiden) som det står i kluddet uppe till vänster är nog en felskrivning för gården Strömsta i Teda socken mellan Enköping och Engsö. Strömsta verkar hon inte ha fått i morgongåva. ’Texten’ i vänstra övre hörnet i tavlan av Brita där Ängsö är skrivet stavas Engsö också otidsenligt med Ä, men noteringen har sannolikt kluddats dit efter 1887 då Klingspor och Schegels bok kom ut. De beskriver tavlan i boken utan att nämna kluddet. Hade texten funnits där då hade de sannolikt gått i taket eftersom de själva stavat Engsö med E genomgående. Det finns förövrigt en till tavla med inskrift på Erik Persson Sparre. Den befinner sig nertill med en latinsk inskrift nere till vänster som är av mycket hög kvalité. Jag får anledning att återkomma till Erik senare. Vi kan på goda grunder säga att kluddet uppe till vänster på Britas tavla är ett hafsigt tilltag kring sekelskiftet 1900 i syfte att belysa hennes roll som spöke.
Brita kom dock sannolikt att komma i besittning av ’Strömsta’ eftersom hennes dotter bosätter sig där senare. Det är fortfarande oklart hur Strömsta hamnade under Engsö.
Så här ser Engsö kyrka ut från söder nu för tiden. Kyrkan ser lite avhuggen ut på bilden för att visualisera hur kyrkan såg ut på Britas tid. Under hennes tid fanns inte tornet i väster och gravkoret i öster. Foto Anders Torsten Hasselrot
Britas man Arvid Posses föräldrar var Lage Axelsson Posse av Såtenäs (1523-1617) och Anna Arvidsdotter Trolle (1547-1616). Jag har ännu inte hittat var och när Arvid föddes. Förmodar dock att han föddes i Såtenäs vid Vänersnäs. Vi vet att han var hovjunkare hos Johan III.
I ett samtal med Fred Hocker (forskningsledare på Vasamuseet) om Britas Bååts brevväxling med sin syssling Anna Bååts man rikskanslern Axel Oxenstierna framgick det att han dog 1614.
Att få något i morgongåva bör ses som en slags änkepension. Hon blev alltså änka och hon gifter aldrig om sig. Hon styr själv över Engsös affärer efter sin mans död. Hon gör det mycket framgångsrikt och hon blev en av åtta viktiga leverantörer av ek till den nya stormaktens krigsskepp. Fyra av leverantörerna var kvinnor. Den enda leverantören vi har bild på är den som finns ovan i artikeln.
Det kan nämnas att både Brita och Arvid härstammar från drotsen Nils Abjörnsson Sparre av Tofta som stod Kung Magnus Eriksson nära och lät bygga Engsö kyrka på 1330-talet. Nils Abjörnsson Sparre och kung Magnus Eriksson var med mycket stor sannolikhet bryllingar.
Brita driver Engsö. I Herdaminnena i Västerås stift är det Brita som sköter det mesta med allt som rör kyrkan. Det är Brita som förklarar för biskoparna i Västerås att på Engsö råder minsann ’Engsö hand och Halsrätt’ styrkt av både Magnus Eriksson och senare av Albrekt av Mecklenburg.
I Vasamuseets arkiv finns försäljnings-dokument där Engsös ek-timmer till både skeppet Vasa och Äpplet signerats av Brita. Brita var för sin tid väldigt driftig. Vasamuseet lät göra en studie om kvinnorna kring skeppet Vasa. Det visade sig att det var en grupp framstående kvinnor som fungerade som ett ledande nätverk för svensk skepps-produktion. Brita var en av dessa kvinnor.
I prästlängden i kyrkan står han min förfader Georgius Andreae Wessmanus Engsös präst mellan 1624-1654. Foto: Anders Torsten Hasselrot
För några år sedan kom dessutom min egen familjs arkiv att styrka att Brita var godhjärtad och beskyddande. Jag upptäckte att mina egna förfäder Georgius Andreae Wessmanus (1580-1654) och Anna Hansdotter (1589-1677) varit präst och prästfru på Engsö för tio generationer sedan. De var också det första prästparet som bodde i Engsö ’nya’ Prästgård som stod färdigt 1632. Det var sannolikt Brita som anställde min förfader, låt oss kalla honom Jören Andersson som han ofta benämns i herdaminnena.
Jören och Anna hade träffats i Romfartuna där Jören var Kaplan och Anna var dotter till kyrkoherden Johannes Matthie Arosiensis (1560-1623).
Anna och Jören fick dottern Anna Elenora 1610, tre år innan de gifte sig. Under den här tiden var Anna, Gören och Anna Elenora mycket på Engsö. Att vara prästdotter och att bli med barn innan äktenskap var nog så bekymmersamt. Bekymren minskade nog inte då Annas morfars bror var den notoriska ärkebiskopen Abraham Angermannus som inte hade något till övers för par som levde i hor och barn som tillkommit i lönskaläge. Det kan också noteras att även Anna Hansdotter härstammade från Nils Abjörnsson Sparre.
Hursomhelst, Brita verkar ha givet de unga stöd och en fristad på Engsö som senare ledde till ett permanent jobb.
Om Brita Bååt inte hade funnits hade antagligen inte någon från äktenskapet mellan Kapten Anders Torsten Hasselrot den äldre (1681-1746) och Annika Tenggren (1698-1779) funnits. Annikas farmor var Anna Georgsdotter Wessman (1620-1679). Hon växte upp i Prästgården på Engsö. Om Anders och Annika inte funnits hade inte deras barnbarn Mattias Hasselrot heller funnits. Mattias är stamfar för Hasselrotska släktföreningen som jag tillhör. Jag hade alltså inte kunnat skriva dessa rader. Det är många som har Brita tacka för att de existerar.
Brita kan inte ha varit så elak. Det är dags att vi som bor och rör oss på Engsö lyfter fram henne för vad hon var, en kärleksfull driftig affärskvinna.
Tiden var dock full av hemskheter i Britas närhet som måste balanseras. Kulmen på hemskheterna blev då Hertig Karl/Karl den IX ställer till med Linköpings blodbad skärtorsdagen den 20 mars där många höga herrar fick plikta med sitt liv.
Arvid Lagesson Posse och Brita Gustavsdotter Bååt fick barn som fick många fina uppdrag. Två av döttrarna gifte sig med Erik Sparres och Ebba Brahes barn. Görvel gifter sig med Carl Eriksson Sparre. Elsa gifter sig med Peder Eriksson Sparre. Kan ni gissa vem som vigde dem. Görvel var hovmästarinna hos drottning Maria Eleonora, kung Gustav Adolf II’s gemål. I och med Elsas giftemål med Peder Sparre kommer sista grenen Sparrar till Engsö. Grenen kallas ofta ’Rossviksgrenen’ i släktforskningsprogram. De skall nog kallas ’Stora Sundby’ grenen isället, vilket också Klingspor och Schegel kallar dom för i praktverket ’Svenska Slott, Engsö’ 1887.
De båda bröderna Sparrarnas far var ingen mindre än den Erik Larsson Sparre som avrättades i Linköpings blodbad. Erik Sparre var sannolikt sin tids mest bildade och betydande man. Erik Sparres liv tillsammans med Ebba Brahe från att de träffas till att Erik blir halshuggen finns beskrivet i Rune Per Olofsson i de fyra volymerna ’Lyckans tärning, ’Argan list’, ’Ärans tinnar’ och ’Domens dag’. Rune var släktforskare och böckerna ger en väldigt bra och spännande bild om tiden mellan Johan den III’s kröning 1569 och Linköpings blodbad 1600.
Hertig Karl tillsatte en domstol för att döma svenska ledarna för förlorarsidan vid slaget vid Stångebro. De som miste livet förutom Erik Sparre, var Ture Bielke, Bengt Falck, Gustav och Sten Banér.
Rättegången var nog tveksam, även utifrån tidens syn på rättskipning. Hertig Karl var både åklagare och domare. Han hade tillsatt en domstol med 36 adelsmän, 46 krigsbefäl, 24 borgare, 24 allmoge, 23 fogdar och lagläsare. Bland adelsmännen satt Arvid Lagesson Posse. Arvid hade alltså varit med om att döma sina svärsöner Carl och Peder Erikssons far till halshuggning två år efter att han gift sig med Brita. Han var emellertid död sen länge.
Referenser under arbete
Carl Arvid Klingspor och Bernhard Schegel 1877, SVENSKA SLOTT, ENGSÖ, -Stockholm, Central-Tryckeriet.
Rune Pär Olofsson 1972, Lyckans tärning, en familjeroman om ätterna Brahe och Sparre 1574-1584.
Rune Pär Olofsson 1973, Argan list, en familjeroman om ätterna Brahe och Sparre 1584-1594.
Rune Pär Olofsson 1974, Ärans timmar, en familjeroman om ätterna Brahe och Sparre 1594-1599.
Rune Pär Olofsson 1975, Domens dag, en familjeroman om ätterna Brahe och Sparre 1599-
Michael Nordberg, 1995 I kung Magnus tid, Norden under Magnus Eriksson 1317-1374.
3 Herdaminnes volymer.